Håkan, Falkenberg och Ätradalsleden

Nästa inslag i årets semester blev en liten cykeltur!

På fredagen packade vi varsin ryggsäck och trampade iväg till stationen. Resans första stopp skulle bli i Götet och se Håkan på Ullevi. Vi hade dessutom turen att få middag och övernattning hos syster i Björlanda. Dock var resan dit inte helt spikrak… Ett okoncentrerat ögonblick på götaälvbron ledde till markkänning och en cykel som inte ville rulla mer. Och det är dåligt när man ska cykelsemestra. Räddarna i nöden hette Sportson cykelservice, och en stund senare kunde vi fortsätta äventyret en erfarenhet och ett par skrubbsår rikare. Fredagkvällen avslutades sedan på topp, med god middag följt av en fantastisk konsert!

Ätradalsleden
Redo för avfärd

Cykelsemester
Fast det kunde börjat bättre. Men också sämre. Tack Sportson!

Ätradalsleden
Håkan!

Dagen därpå var det dags för nya äventyr. Först en kort cykeltur till Mölndal (japp, centralen var stängd) för att hoppa på tåget till Falkenberg. Redan där blev det blött. Väl framme blev det ännu blötare. Spöregn. Men det har också sin charm. Extra mysigt att dricka cappuccino på varmt fik till exempel! Men först hade vi efteranmält oss till stadsloppet som skulle gå av stapeln kl 14. Det gjorde det också, och vi fick rastat löparbenen på bästa sätt med 10 km genom fina Falkenberg. Dessutom helt utan regn!

Ätradalsleden  Falkenberg visar sig från sin somrigaste sida.
Sidledsregn! Men det är vi vana vid!

Därefter hade det faktiskt varit skönt att ta det lite lugnt, men så var det inte riktigt planerat… Huvudmålet med denna utflykt var Ätradalsleden, en cykelled som går mellan Falkenberg och Falköping – till stor del på asfalterad fd banvall. Första övernattningen var bokad vid sjön Fegen, och dit var det nästan 7 mil. Upp på stålhästarna och iväg igen! Lite spännande att se vad benen skulle tycka om detta…

Och de tyckte inte livet var alltför dumt ändå. Vi cyklade på fina små asfaltsvägar, men det som tog tid var navigeringen. Första biten var inte skyltad och vi fick kolla kartan rätt ofta. Lite regn fick vi på oss, men vi hade medvind! En del grusväg var det också, trots att vi läst att hela leden skulle vara asfalterad. Och små tunna racerdäck gör sig inte riktigt bra på nyregnad slirig oasfalterad banvall. Såsmåningom kom vi iallafall fram till den lilla byn Fegen, där det fanns en kiosk som löste energin till de sista 15 kilometrarna som var kvar till vandrarhemmet vi hade bokat. Och dessa kilometrar var dagens bästa. Fin böljande väg, vacker natur längs sjön och solen tittade dessutom fram!

Ätradalsleden
Soppatorsk…

Men det var ändå två trötta, blöta och smutsiga cyklister som rullade in till vandrarhemmet Backa loge, mitt under en pågående bröllopsfest… 🙂

Vi fick iallafall ett mysigt rum och lite mat, men sen blev kvällen ganska kort. Betydligt kortare än för bröllopsgästerna. Men efter en sån dag sover man gott trots partaj i grannladan.

Nästa dag skulle vi ta oss till Ulricehamn. Och vilken fin cykeltur det blev! Först på mysiga små asfaltsvägar nästan helt utan trafik, och såsmåningom in på den efterlängtade banvallen. Rena drömmen för en cyklist!

Ätradalsleden

Ätradalsleden
Cyklisthimlen!

När vi blev hungriga gjorde vi en avstickare till Hofsnäs Herrgård. En riktig pärla! Jättegod mat, vacker omgivning och dessutom en liten gårdsbutik. Denna påfyllning gjorde att det rullade väldigt lätt och fint sista biten in till Ulricehamn, där nästa övernattning var bokad. Och banvallen gick nästan ända fram till hotellet. En väldigt fin cykeldag i ett väldigt fint cykelväder! Fem minuter efter vi hade checkat in kom ösregnet. Vi borde köpt en trisslott. Resten av dagen gick i slapphetens tecken…

Ätradalsleden
Mathimlen! Tack Hofsnäs.

Ätradalsleden
Och sen blev det dessutom nyasfalterat!

Sista dagen var det dags att ta sig an resans sista utmaning, utöver cyklandet. Inför kommande bergslöpning så behövde vi samla lite höjdmeter, och var gör man det bäst om inte i Ulricehamns skidbacke? Speciellt eftersom vår cykelled passerar bara några meter ifrån…

Så efter frukost trampade vi de tre kilometerna till backen, bytte cykelskor mot löparskor, och travade på tio vändor upp till toppen. Sen var den frukosten förbrukad. Men benen skötte sig utmärkt! Det var såklart jobbigt, men också roligt och vi hade sällskap med flera ulricehamnare som hade fått samma idé denna förmiddag. Därefter hade vi 14 banvallskilometrar till lunchen, som var planerad till Basta Kvarncafé. Och med vinden i ryggen så gick dessa väldigt lätt, trots många höjdmeter i benen.

Ätradalsleden
Tio vändor upp till denna utsikt!

Ätradalsleden
Mer vacker cykling!

Ätradalsleden
Basta Kvarncafé

Efter lunchen var det dags för äventyrets sista etapp, de tre milen till Falköping. Och även dessa gick lätt. Vi har blivit bortskämda dessa dagar med så fina cykelvägar, och dessutom rejäl medvind på slutet. Men det var ändå skönt att rulla in i Falköping tillslut, och innan tåget skulle ta oss hem hann vi med en finfika i solen!

Ätradalsleden
Avslutningsfika

Vi har haft några riktigt fina dagar, och Sverige är fantastiskt vackert! När vi hade trampat den sista biten hem från stationen kom regnet. Vi borde köpt en trisslott…

5 kommentarer på “Håkan, Falkenberg och Ätradalsleden

  1. Ni får spela på lotto i stället ? låter som en härligt krävande semester, inget för latmaskar…

  2. Det var väldigt fina cykelvägar. Vilken tur ned vädret? Jag tror nog ni hade kunnat få in en triathlon på slutet?

Lämna ett svar till Annsofie Johnsen Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.